What do I want in life right now?

a Swedish forest during sunrise

I’m sitting in the kitchen at my friend Linda‘s house on the countryside. I have a cup of coffee and outside the landscape is covered in fog. I’m pondering over something she asked me yesterday.

You see, she isn’t one to just talk about the weather. Unless, of course, we’re talking about the morning fog or where the best spot for catching the sunset is. No, she talks about and asks important, deeper things.

“Rania, what do you want in life right now?”

Well, that is indeed a very good question. What do I really want? I feel like my thoughts are on a hold when it comes to dreams and goals. It sounds awful but no, I’m just very much enjoying the present right now. 

a lake and trees during sunrise

The last few weeks I’ve really listened to what I felt a while back, and I have been outside more, a lot more. I’ve enjoyed the beauty of autumn as much as I can and it has been lovely.

In a way it feels like I’ve gone back to being a part of the everyday grind. But I feel it’s in a good way, doing fun things. I get to work a lot with what I love right now and it’s going well. After our work days we train and climb or meet up with friends to play Magic The Gathering (a card game). During the weekends we spend time outside.

Right now, I think this is what I want. To be invested in the present, to just be and live.

My dear friend Maria wrote a great post about a similar topic here.

I do have goals for my work and training of course, but they happen kind of parallel with my life here and now. Reaching them is a part of it. But I have to tell you, it’s very refreshing to not want something else and constant change.

A few years from now I know life will change and I have a vague idea about what I want. Or rather, I know what me and Dan value in life, what we find important and what we think constitutes a good lifestyle that we enjoy. I am confident we’ll always make choices that lead us in the right direction, and what happens right now also shape the future, so for now we just let everything be.

What do you want in life right now? Are you content with the present or working towards something?

woman walking through a forest during sunrise

Drone shot over a sunset

Similar Posts

Leave a Reply to Northbound Journeys Cancel reply

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

4 Comments

  1. Hej Rania och tack för allt du bringar till denna värld! Jag har ganska så nyligen upptäckt dig, genom ditt instagram tror jag det var, eller din gamla blogg när den fortfarande fanns. Och följer dig lite överallt där du gör dina avtryck nu :) Lyssnade på poddavsnittet med dig från “Andra sätt” och jag vill bara helt enkelt att du ska veta att du inspirerar mig att våga följa mina drömmar. Jag är i ett stort vägskäl, kanske det största hittills i mitt liv, bor i Göteborg, jobbar med något som jag inte trivs med (butik), jag får inte så mycket tid ute i naturen som jag behöver (och det är mycket, och helst inte parker och delsjön, i’f you know what I’m sayin’) och försöker komma ur min identitetskris efter att jag tog examen för två år sedan från min utbildning. Jag är nu utbildad musikalartist, men vill för tillfället inte hålla på det med. Jag har haft en annan dröm vid sidan av i flera år, att utveckla mitt fotointresse mer och skapa min konst. Blogga och skapa hemsida, inspirera andra till att vara ute mer i naturen. Dessa intressen har funnits med hela livet, och testats på lite grann, men jag har inte vågat ta steget, av lite olika anledningar. Jag vågar fortfarande inte ta ett stort steg, för jag vet inte riktigt VAD jag ska göra. Jag vet att jag behöver bort från Gbg, men jag har också min pojkvän, mina vänner och min familj i närheten här nere. Och med här nere säger jag bara för att jag helst vill upp till norr… Har alltid haft en sån stor dragningskraft uppåt, ända sen jag var riktigt liten, och då hade jag inte ens varit där. Jag längtar ut i skogen så mycket att det gör ont i hela kroppen, varje dag. Jag har också en längtan av att ge mig iväg och resa och se berg och häftiga naturplatser, men jag har lärt mig från samhället och uppväxten att det krävs pengar för att kunna göra saker, och jag har inte mycket av dem just nu, och jag vill inte ta ett tråkigt jobb bara för att tjäna ihop en buffert. Jag vill tro att det går att gå en annan väg, leva på mindre och leva enklare, kanske. Svårt att förklara såhär. För att göra en väldigt lång historia kort, och inte gå alldeles in på för stora detaljer här i ditt kommentarsfält, så har jag väl trott att jag ska utbilda mig till det jag ville göra, och sedan jobba med enbart det. Men nu ser drömmarna annorlunda ut…

    Du hjälper mig lite, lite på vägen. Så känn det i hjärtat och var så stolt över dig själv för att du inspirerar andra människor till ett annat liv! Kram från Amanda

    1. Hej Amanda. Vilken fantastiskt fin kommentar, jag blev lite mållös när jag läste den. Ledsen att mitt svar har dröjt, det har varit lite fullt upp och en sån här kommentar ville jag ha ro att sitta ner och svara på ordentligt.

      Vad roligt att du upptäckt mig och tycker om det jag gör. “Helst inte Parker och Delsjön” – jag förstår precis. Bodde ju också i Göteborg och även om det där är fina ställen och jag är glad att de finns för de som bor i stan så är det inte riktigt samma sak. Det låter ju väldigt spännande med musikalartist! Men det är också oerhört viktigt att lyssna på hjärtat. Kanske kan musik bli en del av ditt kreativa jobb på något annat sätt i framtiden, i kombination med det skapande du drömmer om. Det är på ett sätt enklare än vad man tror att flytta och byta stad, inte så läskigt som det kan verka, men för dig blir det såklart svårare av att du har din pojkvän där. Jag hade turen att det var min dåvarande pojkväns idé att lämna Göteborg. Men däremot lämnade jag ju vänner och familj bakom mig. Men de finns kvar, vi har kontakt och jag har fått lika fantastiska, nya vänner här uppe. Jag tänker såhär, medan du funderar över dina drömmar och livet i norr, kan du kanske starta en blogg som handlar om naturen och din längtan till den, vad du gör för att ta dig ut där i Göteborg? Jag slår vad om att fler Göteborgsbor behöver få tips och inspiration om vad det finns för natur i deras omnejd. Då får du också en plats som ger dig ett syfte till att fota och skapa mer. Och då har du liksom satt igång snöbollen, sen får tiden utvisa var den rullar.

      och nä, man behöver verkligen inte jobba med det man utbildat sig till, och man kan alltid ändra sig och utbilda sig igen. Man är aldrig färdig! Jag tror det är viktigt att inse att drömmar alltid växer och ändras också. även de du har nu om livet i norr kommer ändras en vacker dag, oavsett om du uppnått dem eller inte.

      Återigen tack för att du tycker att det jag gör hjälper och inspirerar, det ska jag verkligen ta till mig! Och jag finns här om du vill bolla mer kring sånt här, det är trots allt därför jag bloggar, för att skapa kontakt med er där ute och prata om det jag brinner för. Kram Rania <3

  2. Wow….. lyckan i bröstet är total! Du svarade mig! haha, jag gick runt hemma och upprepade orden högt för mig själv om och om igen “åååh hon har svarat mig, ååh hon svarade verkligen!” Blev så lycklig.

    Och fasiken så fint svar jag fick. Tack, tack, TACK, för att du tog dig den tiden trots att du har mycket att göra. Det är liksom din gyllene tid som du lägger på att svara lilla mig. Jag får svårt att sätta ord på känslan, för den är så stor.

    Du ger helt fantastiskt bra tips, som stärker mina redan tänkta tankar och idéer. Det hjälpte verkligen <3

    Precis som du skriver, så har jag tidigare också funderat på att starta upp mina projekt här och nu, och inte "vänta på den rätta tiden". När jag har flyttat, bestämt mig, eller tagit det där steget. För jag tror också på att den där snöbollen behöver sättas i rullning nu, och inte sen.

    Åh, bollar hemskt gärna med dig i framtiden, när du vill och har tid. Får jag maila dig då kanske? så inte hela ditt kommentarsfält fylls, haha.

    Kram, och ta hand om dig Rania
    Amanda

    1. Åh men fina du, klart jag svarar! En stot del av att blogga / vara aktiv på sociala medier är ju interaktionen med er som läser och följer, människor jag aldrig hade kommit i kontakt med annars. Så fint att vi får ta del av varandras liv :)

      Vad glad jag blir av att höra att du tyckte jag gav dig lite bra tips och tankar, tjoho! Det finns nog aldrig en “rätt tid”, alternativt så är det ALLTID rätt tid – kan du göra något, gör det NU. Sedan sker saker liksom bara, precis som när dominobrickor börjar falla.

      Det går bra att kommentera här, men det går precis lika bra att maila också :)

      Kram och ta hand om dig med Amanda!